Din guide & inspirationskälla till en grönare och skönare livsstil för planeten & hälsan!

Vårt Nyhetsbrev!

Av Emilia Rekestad

Vi kan lära oss mycket om hur livsstilsmönster kan formas, om vi med närvaro och nyfikenhet observerar naturens egna sätt att bygga upp hållbara system. Permakultur är ett koncept där våra ekosystems smarta logik står som ledstjärna i utvecklandet av ett hållbart samhälle.

Föreställ dig en skogsdunge där högre träd samexisterar med busk- och fältvegetation. Platsens mäktiga, höga trädkronor silar solljus till de lägre skikten. De utgör platsens tak då de böjer sig över lägre träd och buskar. Markvegetationen bildar en täckande pläd över jorden, likt en skyddande matta på salens golv. Fallande regndroppar transporterar näring ifrån bladskivornas ytor till andra delar av ekosystemets mångdimensionella nätverk. Vinden lösgör äldre löv ifrån de förvedade stammarna som blir till organisk näring för markens miljoner mikroorganismer, vilka förvandlar höstlövens organiska material till ny, näringsrik jord för de gröna växterna.

Samspelen mellan platsens olika delar är oändliga. Ekosystemets stabilitet förstärks ju tätare de stödjande relationerna är emellan dess olika delar. Samspelen kan liknas vid trådarna i en väv, där styrka och kvalité bärs upp av tätheten och styrkan i varp och inslag.

Sedan konceptet Permakultur (permanent agriculture eller permanent culture) myntades 1978 av Bill Mollison och David Holmgren, har dess praktiskt baserade helhetssyn inspirerat människor världen över. Konceptet är applicerbart i allt ifrån den lilla trädgården och inomhusmiljön till stadsmiljöer, arkitektur och utformning av landskap. Inom Permakultur strävar man efter att synliggöra och imitera just de relationer och processer som väver samman och stabiliserar den biologiska mångfalden i våra ekosystem. Denna systeminriktade designmetod baseras på 3 grundläggande principer;

1: Omsorg om jorden
2: Omsorg om människor (individuellt och socialt)
3: Rättvis fördelning (av naturresurser)

Med principerna som utgångspunkt erbjuder Permakultur ett mångfacetterat sätt att relatera till design av miljöer med fokus både på människors hälsa och hållbar utveckling. En huvudtanke inom Permakultur är att det sällan finns universella lösningar på problem då varje situation och plats är unik i sin karaktär. Ur tålmodig observation, (vilken gärna får pågå under längre tid) lär man känna en plats, dess behov och dess potential. Den utformning av miljön som sedan växer fram är anpassad till de behov och till de resurser som finns på platsen i dess helhet.

Man menar även att platsens olika delar ska ha minst 3 funktioner. En del kan vara exempelvis ett vinterväxthus, vilket har ett antal resurser samt behov. Resurser som det ger är bland annat förlängd växtsäsong, matproduktion, utrymme för rekreation, värme (under sommarsäsongen) och ett sätt att sammanlänka ute och inne. Behov som det har är värmetillförsel (vintertid), ljustillförsel (vintertid), vattentillförsel, bearbetning av jord och näring. Växthuset har mer än 3 funktioner (resurser). Dessa sammanlänkas i sin tur till behov hos en annan del. Exempel är en person med behov av rekreation, behov av mat samt ett hus som är i behov av varmluft ifrån växthuset under
sommaren. På liknande sätt sammanlänkas växthusets behov med resurser hos andra delar. Komposten ger näring till jord, en tank för regnvatten på taket kan ge vatten åt växterna och boningshuset kan ge värme till växthuset på vintern. Att på så sätt arbeta med multifunktion är att skapa en väv av samspelande, och ofta cykliska relationer.

Permakultur ger oss möjligheter att forma småskaligt hållbara system som i längden verkar avlastande både för människor och omgivande natur.
Metoden ger även en bra bas för den aktiva människan i relation till den lokala platsen. Att de permakulturella principernas syfte är en applicering i verkligheten gör att konceptet får en högst praktisk karaktär. Permakulturens praktiska prägel är en stark fördel då frågor rörande hållbar utveckling ofta kan verka svårgreppbara och abstrakta i det lokala sammanhanget. Smith(2002) skriver;

”En förståelse av Permakultur hjälper inte bara att omformulera en förståelse av biologiska och mänskliga system och hur man utifrån det kan designa för långsiktig hållbarhet, utan även att bli involverad i den personliga utveckling som kommer av att tänka kring utveckling på ett annat sätt, som något som är personligt, kulturellt, och för några, spirituellt” (egen översättning, Smith 2002)

Emilia Rekestad

Hon menar även att permakultur har ett värde i dess förmåga att ge positiv feedback. Individer kan snabbt uppleva en känsla av framgång genom att de har förbättrat graden av hållbarhet i deras egna livssituationer. Denna feedback kan upplevas genom ökad tillgänglighet, ökad energikonservering, känsla av meningsfullhet och estetiskt tilltalande miljöer. En annan feedback är de sociala nätverk som ofta byggs upp kring personer med ett engagemang för skapandet av lokalt hållbara lösningar.

Holma gård i Skåne (www.stiftelsenholma.org) och Växhuset i Mobodarne (www.vaxhuset.se) är två verksamheter som aktivt jobbar med permakulturens principer. Det finns även en svensk permakulturförening (www.permakultur.se.). Konceptet är dock mycket större i länder som Australien och Nya Zeeland.

Hänvisad litteratur: Smith, C. (2002). Learning for the environment: an examination of personal empowerment through learning permaculture, Faculty of education, University of Melbourne, Australien.

Text: Emilia Rekestad

Fler artiklar av Emilia: Den gröna tråden

Crop tool (oval)

Artikelförfattare:

Emilia Rekestad

Trädgårdsmästare och Livsinspiratör

emilia.rekestad@gmail.com
www.windhorsefarm.org

 

mooncup

Annonser

gröna företag, miljövänliga produkter, ekologiska produkter

You are viewing the text version of this site.

To view the full version please install the Adobe Flash Player and ensure your web browser has JavaScript enabled.

Need help? check the requirements page.


Get Flash Player